Åh, härliga tisdag! ;)

Ännu en härlig dag börjar lida mot sitt slut...

Idag har jag haft en riktigt bra arbetsdag! Var dock supertrött på em, vilket kan bero på de sista dagarnas brist på sömn. Det finns ju såå mycket jag vill hinna med under en dag att timmarna inte riktigt räcker till!
Idag var jag dock supertrött och passade på att vila lite innan samban. Trots denna seghet och att jag inte alls var upplagd för att lämna sofflocket så hoppade jag i mina sexiga sambakläder (haha..inte riktigt) och försökte bortse från att jag hade sovränder i ansiktet... Det skulle "sambas" helt enkelt! ;)
Om jag ska vara helt ärlig så har nog faktumet att det är ganska (läs:väldigt) svårt och att jag inte riktigt är "perfekt" (ojoj... svårt att medge ;)) på samba, med denna extra seghet och motvilja att göra. Men, efter kvällens dansande känns det mycket bättre! Det var riktigt kul och det är alltid lika härligt att träffa "sambatjejerna"! Kristina (aka "Crisis" ;)) och Elin sambade jag loss med idag! :)
Jag såg för övrigt att vi blivit inbjudna till att vara med på en sambakarneval som uppträder och jag tror tom att det var en tävling också... Haha.. vad säger ni, ska vi vara med? ;)
Skämt å sido, så tror jag nog att de 10 ggr som denna sambakurs håller på är all samba jag kommer att dansa. Men, kan ha fel... Hoppas det! :)

Nu när jag är inne på dans, så tänkte jag även passa på att tipsa om Herräng i sommar. Jag tänkte iaf åka dit och dansa loss...;) Elin och Christer har anmält sig till v3, vilket jag också tänkte göra. Kolla in länken och är ni sugna, JOINA!!!! :) Vore superskoj!

http://www.herrang.com/en/

Efter dansen hyrde jag en film, The OH in OHIO... Haha... Det räcker med att jag säger att ni inte behöver se den! ;)

Har fått ett förslag på ett lägenhetsbyte, en 3:a på 72 kvm på Magnus Ladulåsgatan, centrala söder. Ngn som känner till området? Är ju som ni vet, lost på söder! :)

Fick tyvärr idag höra en väldigt tråkig nyhet innan dansen, en kille i vår ålder har tagit livet av sig... Sååå tråkigt och sorgligt! Har bara träffat honom lite snabbt på en fest nyligen, men kommer ihåg honom väl. Det får mig verkligen att tänka på hur mycket man ska försöka uppskatta livet och inte hetsa upp sig för banala "problem". Även om alla har bättre och sämre perioder i livet så önskar jag att människor aldrig tar det beslutet. Det är egentligen den fegaste utvägen som finns! Till er som kände honom kan jag bara säga att det inte finns ord som beskriver hur ledsamt det är. Förstår att ni mår skit och att det inte finns något jag kan säga för att pigga upp... Det finns helt enkelt inte fler ord... Tänker på er!

Må bäst och ta hand om er alla!

Kärlek!
A